torsdag 18 september 2014

Tusen bitar En film om Björn Afzelius

Vad kunde jag om Björn Afzelius innan jag såg filmen? Inte så mycket. Att han var med i Hoola Bandoola Band, att han var engagerad i demokratirörelser i Kuba och Nicaragua och att han sjöng låten Tusen bitar, det var ungefär allt jag visste om honom. I filmen får vi en bild av honom från vaggan till graven, om hans nära samarbete med Mikael Wiehe, hans svåra barndom, hans mammas självmord. Att han var illa sedd i kritikerkåren visste jag inte och inte heller att han var stor artist i både Norge och Danmark. Marianne Lindberg de Geer berättar om deras tid tillsammans och hur svårt det var att komma honom riktigt nära. Ett gripande inslag i filmen är när han sjunger Ikaros och man förstår att den handlar om honom och hans barndom.
https://www.youtube.com/watch?v=KdYkmZQrTfc

5+ av 5

tisdag 9 september 2014

Turist

Vad vill filmen säga oss? Ja, det skrivs om mansrollen, curlingföräldrar, kärnfamiljen i recensioner jag läst. Det är nog en blandning av allt detta tycker jag. Den lavin som kommer mot familjen när de sitter för att äta lunch på en uteservering i Alperna orsakar ingen yttre katastrof, den visar sig inte vara så farlig som man först trodde, men de spår den lämnar efter sig i familjen är desto större. Jag tyckte att föräldrar och barn hade det ganska tråkigt tillsammans redan innan lavinen kom. Tjat, gnat, gnäll och ingen större glädje av att ha skidsemester ihop. När lavinen kommer rusar pappan ifrån resten av familjen och det är detta som filmen i stort handlar om. Hur kunde han? Varför skäms han inte? Varför förnekar han och varför kan de inte prata om det? Man sitter i salongen och tänker "kom igen nu, skärp er fy tusan, ser ni inte hur barnen lider".... Ja, så kände jag men slutet på filmen fick mig att kanske le en smula. En film vars handling får mig att känna irritation men också är bitvis skojig, är en film som lämnar en berörd och ja...därför...är sevärd och bra!

4+ av 5

måndag 8 september 2014

Franska för nybörjare. Dokumentärfilm av Julie Bertucelli

I filmen får vi följa en grupp barn i åldern 11-15 under ett år i en förberedelseklass där de går för att lära sig franska. De kommer från en mängd olika länder, Irland, Kina, Tunisien, Senegal, Ukraina
bl a. En del väntar på uppehållstillstånd, andra kommer från familjer som har fått det. De har olika religioner, olika bakgrund och familjesituationer. Under hela filmen imponeras man av deras ambitioner och lärarens otroliga arbete och förmåga att skapa framtidstro för barnen. Vi får följa dem fram till det känslosamma avslutet på läsåret där läraren säger att vi träffas igen om några år och ser hur ni har det då. - Jag hoppas på en uppföljare!

5+ av 5