Oh, vad jag tyckte om denna film. Utspelar sig under 1960-talet i New England. Två udda unga beslutar sig efter ett års brevkontakt att rymma en tid tillsammans. Han ger sig bort från ett scoutläger i närheten av hennes hem och hon möter honom på en äng finklädd, med en väska böcker och sin katt i en fin korg.
Alla "överdrifter" fokuserade på hur vi är mot varandra och ingenting är direkt hämtat från en ordinär verklighet. De två lite udda ungdomarna, var kanske de som hade de klokaste tankarna, istället för de vuxna, som tyckte sig göra de bästa besluten. En annan, lite kuslig, tankeställare får man när man ser hur lätt en grupp ställer sig bakom en ledare, bra eller dålig och snabbt byter åsikt.
Jag njöt av att se en underbar film hela tiden.
5+ av 5
DN:s recension: http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/moonrise-kingdom
måndag 23 juli 2012
Cockpit
En komedi med Jonas Karlsson i huvudrollen. Efter att ha blivit av med jobbet som pilot och därefter sin odrägliga hustru, (ingen förlust) bostaden och därmed möjligheten att träffa sin son, har han en livssituation som gör att han måste ta vilken möjlighet som helst för att komma ur den. Möjligheten att förändra situationen kräver att han blir den kvinnliga pilot som ett flygbolag bestämt sig för att anställa. Han tvingas bo tillsammans med sin syster, som större delen av filmen är arg, puh.. Vi får också möta deras knäppa morsa och ja.. en hel del andra personer som får en att skratta.
Fokus och tema i filmen är vår genusfokusering, men, jag tycker nog att där blir samhället bättre och bättre trots allt, men vi kan behöva små påminnelser, som i denna lättsamma form.
4+ av 5
DN:s recension http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/cockpit1
Fokus och tema i filmen är vår genusfokusering, men, jag tycker nog att där blir samhället bättre och bättre trots allt, men vi kan behöva små påminnelser, som i denna lättsamma form.
4+ av 5
DN:s recension http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/cockpit1
onsdag 18 juli 2012
Känslan av ett slut av Julian Barnes
En bok man sträckläser. En bok som tidsmässigt spänner från ungdom till pension. En bok som innehåller så mycket, klokskap och härliga stycken att man läser om vissa delar för att försöka ta med sig formuleringar. Ja, dessa tre meningar sammanfattar boken i stort. Jag kan tillägga att det byggs upp en spänning som gör att man snabbt vill komma till slutet och få en förklaring när lite av boken återstår. Julian Barnes är född 1946 och hans reflektioner över åldrandet är perfekta tycker jag. Ett exempel från boken om hur det är att glömma saker: "Man kan sitta där och försöka tvinga minnet att ge ifrån sig namnet på den där bekantingen, blomman, järnvägsstationen, astronauten .. Eller också accepterar man försämringen och vidtar praktiska åtgärder med uppslagsböcker och internet. Om man nu inte bara släpper det - man glömmer det där med att komma ihåg - och sedan finner att ordet eller namnet som minnet har tappat bort virvlar upp till ytan en timme eller kanske ett dygn senare,"
...eller hur? tillägger jag. Visst är det så? Läs boken. Den fick Bookerpriset 2011 förresten.
5+ av 5
Adlibris; http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137137204
...eller hur? tillägger jag. Visst är det så? Läs boken. Den fick Bookerpriset 2011 förresten.
5+ av 5
Adlibris; http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137137204
lördag 14 juli 2012
Take this waltz
"Michelle Williams är suverän på att fånga kluven kärlek i Sarah Polleys hipsterdrama från Toronto" står det i Kerstin Gezelius recension av filmen Take this waltz i DN. Jag brukar roa mig med att läsa flera recensioner av sådant jag själv ska skriva ned en uppfattning om, ja med andra ord recensera. Denna inledning fick mig till att googla om vad hipster är för något för det har jag tydligen missat. Nåväl här kommer wikipedia om detta http://sv.wikipedia.org/wiki/Hipster_(1990-talet) En fördel var att huvudpersonen inte vinglade omkring i platåhögklackat (något jag tycker är fult) utan rörde sig på marknivå med hela foten. Filmen är också märkt med rosa penna av SF och det betyder, enligt dem, att det är ett "sätt att samla filmer som vi själva gillar och vill rekommendera till alla filmälskare". Resten av deras utbud är det kanske lite si och så med alltså. Nåväl, efter denna inledning vad tycker en sån som jag om filmen? Den var lite mer än OK. Som redan skrivet är så fångar Michelle Williams huvudpersonens rädsla att våga på ett suveränt sätt. Äktenskapet hon lever i verkar sett från biosalongen som ett tryggt och roligt kamratskap och plötsligt infinner sig herr snygg och han bor tom i huset brevid och ja, ni kan gissa fortsättningen... Slutscenen diskuterade vi på väg ut från salongen. Ja, helt på det klara med vad som hände var vi inte. På minussidan stod allt för detaljerade sexscener. Helt onödigt och jobbigt för både salong och för skådespelarna. Herr snygg livnärde sig bl a genom att dra en riksha. Undras om detta är vanligt förkommande i Toronto eller om han utgjorde ett undantag? Ja, sådana funderingar kan jag ibland ta med mig från en film.
3+ av 5
Recension DN: http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/take-this-waltz
3+ av 5
Recension DN: http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/take-this-waltz
söndag 1 juli 2012
Den obekväma zonen av Jonathan Franzen
Jag har läst Frihet och Tillrättalägganden av författaren och när jag såg att denna bok handlar om hans barndom och uppväxt så måste jag naturligtvis läsa den. Jag läste även en del recensioner om boken innan jag fick den från Adlibris och de var skiftande. Någon uppfattade honom som en besserwisser och fri från all humor...hmm...tänk ändå vad en åsikt är subjektiv. Jag kan inte finna ett spår av besserwissermentalitet hos honom och även hans humor uppskattar jag. Bäst tycker jag om hans minnen av sin barndom där han blandar det mycket avancerade bus han och hans kompisar gjorde i skolan på nätterna med skuldkänslor av att han inte tyckte om gosedjuret Herr Nalle med sin stickiga päls. Hans föräldrar är förebilder till paret Enid och Al i hans prisbelönta bok Tillrättalägganden och hans förhållanden till dem präglas mest av rädsla i barndomen och ointresse i vuxen ålder. Han berättar ganska detaljerat om vilka serier han gillade och lite senare hur han plöjer igenom Kafkas Processen under sin utbildning. Även hans stora intresse för fågelskådning och hur han letar efter ovanliga arter för att kunna "göra ett kryss" får vi ta del av. Det han helt utlämnar är hans författarskap, men det kanske kommer en uppföljare till denna bok, vem vet?
3+ av 5
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173370282
3+ av 5
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173370282