tisdag 10 februari 2015

Boyhood

12 år, så lång tid tog det att spela in filmen. Mason är 6 år när filmen börjar och ligger på gräsmattan, väntar på mamma som ska hämta honom från skolan och han har precis kommit på hur getingar blir till. När vi lämnar honom är han 18 år och ska lämna mamma för att börja på college och valen inför framtiden blir påtagliga. Vi är med och ser hur hans liv formas. Stora och små händelser, inga sentimentala inslag, inget vi behöver ta ställning till utan vi kan enbart vara med. Allt kändes äkta när vi flyttar med familjen och är med i barndom, skolgång, kärlek, skilsmässor och även lite politik.
Filmen är lång tidsmässigt, men aldrig långtråkig utan en riktig fullträff.

söndag 8 februari 2015

Birdman

Det gnistrar av stjärnor, plus, getingar osv, när man läser recensioner av filmen Birdman. Klart som sjutton att man ska se filmen. Varför går man därifrån då utan att ha kommit i närheten av alla dessa ovationer för filmen? Jag har funderat på den saken. Det är inte dåliga skådespelarinsatser, nej, för dessa var strålande. Edward Norton, Michael Keaton är ju verkligen skådisar som jag gillar. Men vad är det då? Jo, helt enkelt själva handlingen. I den här filmen möter vi en ganska avdankad skådespelare som har på sin CV rollen som Birdman, en superhjälte som han lämnat för länge sedan. Nu satsar han sina pengar på att slå igenom på en Brodwayuppsättning. Och, ja, det är där mitt ointresse kommer in. Jag kan helt enkelt inte engagera mig i hans problem både inom teatern och privat. En detalj därutöver som drar ner poängen från mig är en nästan ständigt trumbeat. Jazzigt, kanske? Jag gillar jazz, men inte trumbeat i filmer. Ja, nu låter jag sååå gnällig så det är bäst att sluta här. Många, många gillar filmen, men inte jag.

lördag 7 februari 2015

Utan personligt ansvar av Lena Andersson

När jag skrev om Egenmäktigt förfarande, så var en av sakerna jag tyckte utmärkte boken, alla ovanliga ord den innehöll. Den saken fortsätter här. Några exempel exeget, artefakt, talakter, impertinent, horrör, redundant. Jag brydde mig inte om att slå upp de ord jag inte förstod, handlingen gjorde det onödigt. Det jag koncentrerade min läsning på var istället hur skulle det gå för Ester Nilsson när hon förälskar sig i den gifte skådespelaren Olof Sten? Även denna gång, precis om i Egenmäktigt förfarande, blir det en romans enbart för henne. För Olof verkar både Ester och hans fru vara av mindre betydelse, eftersom han så utan ansvar bedrog båda och detta insåg han överhuvudtaget inte. Ester är alltid ärlig i vad hon tycker och känner och tyder Olofs återkommande närmanden, som att han inte har bestämt sig och att det finns en chans för hennes kärlek till honom.
Någon tredje bok om Ester Nilsson säger Lena Andersson att det inte kommer att bli, men låt oss hoppas att det inte dröjer länge innan hon skriver ytterligare en roman i sin skrivarlya i barndomsförorten Tensta dit hon återvänt.

tisdag 3 februari 2015

En folkefiende på Stockholms stadsteater

Fritt efter Henrik Ibsen står det i programmet och det förstår man ganska snart efter som Ibsens pjäs skrevs på 1800-talet och det var inte där handlingen utspelade sig på scen, men ändå...tänk... att något om makt och politik som skrevs på 1800-talet kan kännas så aktuellt idag. Att enkla sanningar då, som nu, inte går att säga utan motarbetas av de med makten för konsekvenserna, kostnaderna, skulle innebära allt för mycket negativt för just de med makten.
Alexander Mörk-Eidem har lyckats förr med sina moderna tolkningar av gamla klassiker och det gör han med råge även denna gång. Jag har sällan haft så stor behållning av en pjäs, som jag fick av denna. Bland skådisarna stack Jörgen Thorsson ut och får extra poäng av mig. I pausen stod han och sjöng och spelade gitarr på scen t ex.

5++ av 5

The Imitation game

Han lade en del av grunden till dagens datorer. Han förkortade andra världskriget med flera år genom att knäcka den tyska krypteringssystemet. Han var otroligt smart, mycket speciell. Hans namn var Alan Turing och det är honom filmen handlar om. Han dog i juni 1954, efter att han ätit ett cyanidförgiftat äpple. Då var han under behandling med östrogen för att bli fri från sin homosexualitet. Troligtvis var det självmord han begick. 2013 fick Turing en postum officiell ursäkt av den engelska regeringen och sedan 1966 delas Turingpriset årligen ut till forskare inom datavetenskap. En liten, men ändå, en upprättelse till det svek han fick uppleva under sin levnad.
Filmen var gripande och Benedict Cumberbatch var suverän i rollen som Alan Turing.

5+ av 5