När dansdramat Våroffer framfördes för första gången i Paris 1913 utbröt tumult i publiken och polis kom för att få ordning. Det var långt ifrån vanlig "tåspetsdans" och dansarna satt ned hela foten i golvet, vilket upprörde publiken. När sista steget i dagens föreställning på Stadsteaterns stora scen var satt, möttes dansarna i stället av en publik som stod upp, applåderade, visslade, ja vi var helt tagna. Vilken dans, koregrafi, musik, nyskapande.....jag kan fortsätta med positiva uttryck hur länge som helst, men sammanfattningen blir; Oj, oj, vilken härlig föreställning, vilken härlig musik Stravinskij skrev. Den passar perfekt för streetdansare av denna kaliber.
I första akten mötte vi koreografen Fredrik Benke Rydman och han i sin tur mötte framtidens "kompis", en robot. Han fick ett glas vatten, blev omhändertagen när orken tröt. Ja, medan man satt hänförd över att se en dansare som han är, outstanding, log man lite smått åt den rara robotens omsorg. ABB har anlitats för att få roboten att fungera, eller hur man nu ska uttrycka det. Musiken stod Johan Liljedahl för.
Tyvärr är alla föreställningar utsålda, men man får hålla tummarna att den sätts upp igen, när Stadsteatern öppnar efter sin renovering. Ännu en gång, vilken föreställning!!!
