En man som heter Ove

Ove Lindahl har upplevt mycket sorg i sitt liv. De han älskar och stått nära har han förlorat genom olyckor och sjukdom. Han ser ingen mening med att fortsätta leva och det är där vi kommer in i handlingen. I bostadsområdet där han bor är han den som bär bort cyklar som står fel, känner efter om alla låst sina garage och skäller ut de som inte stängt grinden till området, osv, osv... I en s k feel-good film skrattar man åt honom, något jag har svårt att tro att man skulle göra i verkligheten. I området flyttar det in en familj, där hustrun visar ovanligt mycket förståelse för den jobbiga Ove och får honom t o m att lära henne köra bil. Personkemin dem emellan stämmer, de kan skratta åt samma saker och hon drar sig inte för att säga emot när hon tycker han är jobbig. Ove är som sagt inget charmtroll, men han haft lyckan att bli älskad av en leende, glad, intelligent kvinna, som ser något positivt i Ove, något som jag har mycket svårt att se, men så kan det vara i film där skratten ligger lika nära hos publiken som gråten. Jag hoppas verkligen Rolf Lassgård får Guldbaggen för sin roll som Ove. Det är han väl värd ur mitt perspektiv.