En pjäs av Kristina Lugn är alltid speciell. Ta t ex namnen på några av karaktärerna, som Eldhagen och Ogebratt. Typiska Kristina Lugn namn om ni frågar mig. De tre systrarna - en läkare, en arbetsförmedlare och en f d sufflös, som fått sparken efter att ha somnat under en föreställning - tampas tillsammans med att få lillasystern (den sparkade sufflösen) i form igen. Eldhagen och Ogebratt har båda ett gott öga till henne och kommer till och från in i handlingen. Ja, så var det då handlingen. Speciell. Fylld med massa repliker, som man förgäves vill komma ihåg för de är så underfundiga och typiska. Vi får även höra operasång och se dansinslag. 90 minuter kan tyckas både långa och korta, men när man ser en pjäs av Kristina Lugn, så känns den tiden perfekt. Man kan inte slappna av utan måste hela tiden vara alert för att inte missa någon replik. I den här pjäsen fick jag också en ny bekantskap, nämligen Hulda Lind Jóhannsdóttir. Hon spelade mellansystern som arbetade på Arbetsförmedlingen och var helt underbart rolig.
4+ av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar