tisdag 21 oktober 2014

Pojken Med Guldbyxorna

Åh, vad kul, den måste jag se med åldersmässigt lämpligt sällskap, var det första jag tänkte när jag såg filmen dyka upp på biograferna. - Jag skulle avstått! Mitt sällskap tyckte att "det var den sämsta film jag sett". Inget vidare betyg. Det personen ifråga tyckte var sämst var våldshandlingarna. Varför drog sig inte regissören för att visa så realistiskt våld för en så ung publik som filmen vänder sig till undrar jag? Att se hur skurkarna bryter sig in i familjens bostad, slår och sparkar på pappan är inte spännande, bara riktigt otäckt. Många av den unga biobesökarna grät. Spänning och rått våld är inte samma sak och det var det som gjorde att vi båda dissade filmen när vi lämnade den. Som vuxen försökte jag fokusera på det goda barnen till slut gjorde med pengarna och att "fyllegubben", var den med största hjärtat. Så här efteråt tycker jag också att idén att blanda nutidsrealism med sagan om byxan som hade obegränsat med pengar i fickorna var en omöjlig uppgift.

Ingen poäng alls

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar