3 akter, 31 medverkande och 93 scener, ja, jag tror att det är det som titeln vill förmedla. Innan man går på en 4 timmars lång pjäs hoppas man innerligt att den ska vara så pass bra att man inte sitter och längtar bort eller tänker på annat. Timmar kan ju vara långa medan åren går fort, har jag hört och nog stämmer det. Men faktiskt inte den här gången. Första akten, som förresten avbröts när den nästan var slut för att brandlarmet gick, var kanske den minst imponerande sett ur mitt perspektiv. Alla, jag menar alla, i en Norénpjäs har ju stora problem och det har jag inte svårigheter med att se, men här tyckte jag att de reaktioner på problemen som vi fick från scenen inte kändes riktigt sanna. Men allt detta "rättades till" i de två andra akterna och trovärdigheten, fortfarande sett ur mitt perspektiv, kändes sann och hemsk. - Hur orkar han skriva om alla tragiska livsöden?
4+ av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar