Tidigare i år läste jag Den blå tråden av Anne Tyler, hennes senaste roman. Då bekräftade hon ännu en gång att hon är en av mina favoritförfattare. Hon beskriver människor på ett sådant sätt att de inte går obemärkt förbi på sidorna. I den här är det optimisten Maggie Moran, gift med Ira som "rör till det", för att använd ett milt uttryck på hennes jobbiga beteende. Med allas bästa för ögonen tror hon att hon har receptet för att det ska bli som hon vill och önskar. Nå, nå, ni förstår nog att hon sällan lyckas, men det gör Anne Tyler, för hon väcker även lusten att fortsätta att leta efter romaner av henne som på något underligt vis gått mig förbi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar