söndag 9 oktober 2016

Florence Foster Jenkins

Hugh Grant imponerar verkligen i den här filmen. Han har en annan framtoning en den man är van vid att se honom i. Han spelar den omtänksamma vännen och "managern" till Florence, som spelas av Meryl Streep. Ja, hon fanns i verkligheten, Florence Foster Jenkins och hon älskade musik. Framförallt att själv sjunga operor och hon valde då att ha sina vänner som publik. Det som utmärkte henne speciellt var ju att hon kunde inte sjunga. Hon lär ha sagt "People may say I couldn't sing, but no one can ever say I didn't sing". Nej, det stämmer för sjöng gjorde hon verkligen och toppade "sin karriär" genom att hyra Carnegie Hall. Kort därefter dog hon. Filmen bjöd på många skratt, men jag tyckte också att det var vemodig. Alla de vänner som klappade i händerna och låtsades att det tyckte om hennes sång, varför? Skivorna hon spelade in kan ju knappast ha avlyssnats med njutning utan genom att skratta åt hennes tappra försök att sjunga vackert.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar